Emei-berget

Emei-berget

Berget Emei, Emeishan, är ett att Kinas fyra heliga berg inom budddhismen. Här går att urskilja flera olika vegetationszoner och Emeishan är känt som ett botaniskt kungarike med över 3 000 arter.

Emei-berget, Emeishan, är ett av Kinas fyra heliga buddhistiska berg. Det är 3 099 meter högt och 200 kilometer långt och består av permisk basalt. Det ligger ungefär 20 mil söder om Chengdu i Sichuanprovinsen. Förr fanns åtskilliga tusen munkar i bergets fler än 70 kloster. De första klostren på berget var daoistiska, byggda under Östra han-dynastin (25–220 e.Kr.). Sedan buddhismen kommit till Kina uppfördes enbart buddhistiska tempel på Emeishan. Berget har i alla tider lockat till sig pilgrimer från hela Kina.

Emei-berget är inte bara ett berg. Det är också en sinnesstämning. Kinesisk tro har tillmätt naturen ett mystiskt inflytande på människans karaktär. Naturen exemplifieras av berg. Folktron ansåg att bergen var de odödligas hemvist. Även om dessa tankar egentligen är daoistiska, finns de även inom buddhismen och dess syn på världsalltet. Enligt de buddhistiska legenderna härskar Bu Xian, i Indien känd under namnet Samanta Bhadra, över berget. Han var lärjunge till buddhismens grundare Sakyamuni (cirka 563–483 f.Kr.). Bu Xian brukar skildras sittande eller stående på en elefant och håller ofta en lotusblomma eller en spira i handen. Hans vita elefant har vanligen en värdefull juvel i pannan.

Bergets stora mängd toppar, dess täta skogar, trånga pass, tysta dalar, vilda vattenfall och porlande bäckar har i Kina givit Emei-berget namnet Skönheten under himmelen. Det lokala klimatet och floran ändrar sig markant med tilltagande höjd. Då vårblommorna slår ut vid bergets fot, ligger det fortfarande snö på toppen. Från fot till topp kan man urskilja flera vegetationszoner: subtropisk, tempererad och subalpin. Emeishan är känt som ett ”botaniskt kungarike” med mer än 3 000 arter. Över 100 av dem är endemiska, det vill säga de finns bara där.

Skogarna består till stor del av Rhododendronträd, Rhododendron calophytum. De blir över tio meter höga, har vita till rosa, klockformade blommor och smala blad. Trädet blommar under mars och april. På berget växer också Gingko biloba, tempelträdet, Davidia involucrata, duvträdet, Phoenix-trädet, släkt med dadelpalm, och Zenna-trädet. Vid bergets fot växer mimosa, kamferträd, palmer och cypresser. Närmare toppen är grönskan inte lika frodig, men under vår och sommar finns ett överflöd av rhododendron och azalea. Azalea blommar på bar kvist. På berget finns en mängd medicinalväxter som lokalbefolkningen gärna säljer utefter vadringsstigarna.

Här finns också en mängd vilda djur, till exempel den mindre pandan (kattbjörnen), apor, sumen-antiloper, silverfasaner samt både trädklättrande och sjungande groda. Den senare, gitarrgrodan, kan man höra på kvällen i ett hörn av klosterträdgården i 10 000-årstemplet Wanniansi.

Nedanför Emei ligger Baoguo Si, Templet tillägnat landet. Det anses vara porten till Emei-berget och grundades på 1600-talet samt utvidgades 1866 under Qing-dynastin. Fyra imponerande hallar ligger bakom varandra vid bergssluttningen. Den sista byggnaden är ett bibliotek för sutror, böneböcker. Genom porten kommer man in på en gård med munkarnas bostäder längs sidorna. Templets huvudhall finns i bortre delen. Bakom den ligger De sju buddhornas hall, tillägnad sex av forntidens Buddhor och Maitreya, framtidens Buddha. Bakom detta tempel finns en porslinsbuddha som är 2,4 meter hög. Den tillverkades och brändes i ugn redan 1415.

Wanniansi, Tiotusenårstemplet på 1 020 m.ö.h., byggdes redan på 200-talet och är antagligen det äldsta templet på Emei-berget. Bergets skyddshelgon, Bu Xian, hedras med en magnifik stenbyggnad med tillhörande bronsstaty av just Bu Xian sittande på en elefant med sex betar och med fötterna i lotusblommor. Byggnaden kallas Den bjälklösa salen. Statyn är gjuten i flera stycken, som burits upp på berget och sedan sammanfogats.

Vid övernattning på Wanniansi kan man numera välja mellan de gamla, enkla rummen och rum i ett nybyggt hotell med dusch och toalett på rummet. Ofta väcks man redan vid fyratiden på morgonen av munkarnas första ceremonier för dagen. Munkarna serverar enbart vegetarisk mat. Man tar sig upp till Wanniansi genom att först ta buss till Jinsui för att sedan promenera uppför berget cirka fyra kilometer i ungefär ett par timmar, eller helt enkelt ta linbana i cirka tolv minuter. Vandringen på Emei-berget underlättas, eller försvåras anser vissa, av att alla stigarna är byggda som trappor. Den som inte vill gå själv kan låta sig bäras i en huagan, en sorts enkel bärstol av bambu.

Xixiang Chi, Den badande elefantens damm, ligger högre upp på berget. Den subtropiska vegetationen har fått ge vika för rhododendron och andra busk- och trädarter. Templet har fått sitt namn efter att Bu Xians elefant tog en paus för att svalka sig i dammen och med källvatten tvätta av sig efter sin färd från Indien till Kina.

Högsta toppen, Wanfoding, De tiotusen buddhornas topp, är 3 099 m.ö.h.

 

Unesco’s Video: Mount Emei Scenic Area, including Leshan Giant Buddha

Källa: UNESCO TV / © NHK Nippon Hoso Kyokai