Wulingyuan naturområde

Wulingyuan naturområde

Wulingyuan består av unika bergsformationer av sand- och kalksten. Här återfinns en av Kinas största grotta och vad som sägs vara världens högsta naturliga bro. Artrikedomen är stor och området bär på en spännande historia.

Wulingyuan i nordvästra Hunanprovinsen är ett stort område med unika bergsformationer av sand- och kalksten. Många sällsynta djur- och växtarter är representerade. Wulingyuan kallas lite högtidligt i Kina för “Det natursköna och historiskt intressanta området”. Ibland kallas det också “De 800 bäckarnas land”, även om där bara finns cirka 60 bäckar.

Wulingyuan ligger i Suoxiyu-flodens avvattningsområde. Ungefär två tredjedelar av Wulingyuan domineras av mer än 3 000 raukar och toppar av kvartsit-sandsten. Många av dem är över 200 meter höga. Mellan topparna ligger en mängd raviner med småfloder, dammar och vattenfall.

Ungefär en tredjedel av berggrunden i området utgörs av kalksten, därför finns så många karstformationer. Här finns också ett fyrtiotal grottor, bland annat en av Kinas största; Huanglong (Gula drakens grotta). Den är elva kilometer lång och rymmer ett 50 meter högt vattenfall. Grottorna finns framför allt längs Suoxiyu-flodens stränder.
På två ställen finns naturliga broar över ravinerna. De odödligas bro, som är 26 meter lång och mellan en och två meter tjock, sträcker sig 100 meter ovanför vattnet. Den andra bron, Bron ovan molnen, är 40 meter lång, 15 meter tjock och går 357 meter ovan ravinens botten. Den sägs vara den högsta naturliga bron i världen.

Dimmor och ständigt växlande molnighet bidrar till att ge landskapet en dramatisk och varierande karaktär. Wulingyuan ligger i ett område som var isfritt under den senaste istiden. Det har därför varit en skyddad plats, så kallat refugium, för åtskilliga växtarter som på så sätt kunnat leva vidare. På lägre nivåer växer ständigt gröna träd. Mellan 700 och 950 m.ö.h. finns blandskog av ständigt gröna och lövfällande träd. På höjder över 1 000 m.ö.h. dominerar tallskog. Totalt finns mer än 3 000 arter, av vilka omkring 600 är träd. Flera utrotningshotade djur finns i området, bland annat asiatisk vildhund, trädleopard, asiatisk svartbjörn och kinesisk vattenhjort.

Till skillnad från många andra platser i Kina anses inte människor ha levt i Wulingyuan för riktigt länge sedan. Området betraktades som alltför svårtillgängligt. Enligt lokala legender skulle en godsherre, Zhangliang, ha bott där under Han-dynastin (206 f.Kr–220 e.Kr). En författare under Tang-dynastin (618–906) har skrivit om områdets skönhet. Från Ming (1368–1644) och framåt nämns Wulingyuan i både officiella skrifter och i litteraturen.

På flera bergstoppar ligger små byar, många av dem byggdes under Ming- och Qing-dynastierna. Läget på topparna var naturligtvis valt ur försvarssynpunkt. Många av byarna kan bara nås från ett eller två håll. Det finns till och med några byar som bara är åtkomliga genom klättring med rep. Dessa är dock obebodda idag.